Sam har aldrig träffar sin pappa. En odåga, om man ska tro hans mamma. Sam är synestet, han ser känslor som färger och känner av tankar som fysisk närvaro. Idag ska hans skola ha en pappa-son dag och han har skickat ett brev och bjudit in sin far.
Henri blev förvånad men glad över brevet. Det är klart att han kommer! Men på vägen till skolan så faller en flicka i Themsen och Henri dyker i för att rädda henne. Han är en hjälte! När han är åter på bron blir han påkörd av en bil och hamnar i koma.
Eddie levde på nått sätt tillsammans med Henri, men han försvann helt när hon sa att hon älskade honom. Nu har hon blivit kallad till sjukhuset för att hon står som närmast anhörig. Hon har aldrig hört talas om Sam innan.
Maddie är en tolvårigtjej som förlorat alla anhöriga i en olycka. Hon ligger i koma på samma sjukhus som Henri och av någon anledning så dras Sam till henne.
Vi får följa Henri’s tankar om dåtid och upplevelser i koma. Hur Sam och Eddie lär känna varann och skapar en trygghet tillsammans genom att ingen av dem egentligen känner den man de båda är bundna till..
Det är en stark bok, men bitvis mycket rörig bok, med mycket svärta. Men också om kärlek, vänskap och svåra beslut. Ska Henri och Maddie vakna? Kommer Sam få lära känna sin pappa? Vad tycker Sams mamma om att han är vid sjukhuset hel tiden? Och vad händer egentligen i en koma? Kan man tänka, drömma, prata och göra sig förstådd och ta egna beslut?
De tidigare böckerna Bokhandeln och Bistron tyckte jag mycket om och författaren har tydligen skrivit den som en triologi på temat förgängligheten. Det är den enda nämnaren mellan böckerna som bara framkommer i efterordet på denna boken..
Boken kommer från Bazar förlag
ISBN 9789170285370
