Josefin bor i Uppsala, jobbar på en tebutik och drömmer om den stora kärleken. Sådär som andra 25-årigar gör. Mycket tid lägger hon i Påskkyrkan och tror att det som sker händer för att Gud vill. Så när Torsten, kyrkans karismatiske pastor, säger att hon är kallad att arbeta i kyrkans nystartade bibelskola, så känner hon att lyckan är påväg mot henne. Det är nog Guds plan, att hon ska vara i Torstens närhet och förverkliga hans visioner. Att hon dessutom kommer göra det som hans fru, är ju självklart.
Torstens makt blir större och Josefin ser att allt i hans synvinkel. Men det är slitsamt att ständigt vara beredd att hjälpa till och det börjar gå ut över hennes ork och vardag. När Torsten överlever en otäck olycka och självklart är det Gud’s sätt att säga att Torsten är utvald att leda församlingen. Tillslut så börjar ett par av de gamla i församlingen dock ifrågasätta kyrkans ekonomi och bibelskolan. Kanske även Josefin kan komma på andra tankar?
Mina tankar
Det är en välskriven studie om maktmissbruk, förlagd till en frikyrkomiljö. Att det finns vilsna ungdomar som är lätta att förleda är inte nytt, och när man dessutom är kär så är det än enklare att inte se vad som pågår.
Jag blir mest frustrerad över att ingen gör något. Och att Josefin så blint tror att det som händer är Guds verk. Det är tillspetsat och humoristiskt att det blir dråpligt och underhållande. Sådär som en feelgood ska vara.
Boken är utgiven av Hoi förlag
ISBN 9789175575438
