Jag blev lite förvånad över att del två i Huskvarna-serien handlade om en helt annan person än den första. Även om de båda böckernas nutida huvudpersoner flätas tillsammans under bokens gång.
Denna gången möter vi Jeanette på begravningen av sin make. Hon är mest lättad, för där hemma på köksbordet ligger skilsmässopappren redan klara för att skickas in. Nu slipper hon allt krångel med bodelning och behöver inte leta efter nytt boende just nu.
Men att hennes besvärliga svärmor flyttade in i gårdshuset hade hon klarat sig bättre utan.
Dagarna går och Jeanette bestämmer sig för att börja rensa, för huset är förstort att bo kvar i. Hon hittar massa glasplåtar på vinden och blir så tagen att hon ger sig i kast med att måla av dem.
Hon möter även Brian, den stilige prästen, som turligt nog inte begravde hennes man.. Men vad döljer han för hemlighet?
I slutet av 1800-talet möter vi Mathilda, en självständig tjej som inte vill bli fru åt Johan som är så mycket äldre och redan har varit gift två gånger. Men som ung kvinna på den tiden har man inte så mycket att säga till om. Så hon rymmer. Hon möter David, en resande, som tar med henne till Värnamo och hyser in henne hos Beata. Hon i sin tur låter flickan stanna kvar och efter tid så får hon gå i lära hos Berta som är fotograf.
(Jag blev så förvånad när jag läste och Kung Oscar, Elisabeth och Florens Stephens på Husaby, som även de är invävda i denna boken. För det är en historia och bok jag har försökt läsa, men jag blir bara så arg så jag har bara kommit halvvägs)
Iaf. Det är en fin berättelse och jag gillar hur Ewa väver ihop nutid och dåtid. Det är två i sig helt separata historier som binds samman kring huset de bor i. Liksom i första delen. Ett roligt tema!
Bok från Historiska media.
ISBN 9789175459233
