Juni växte upp på ön med sina morföräldrar, för hennes mamma var ganska ostabil och hennes far är okänd. Hon lever med en misshandlande make och när hon ärver huset på ön öppnas en möjlighet för att äntligen komma undan. När hon röjer i huset hittar hon en bild av sin mormor med en tysk soldat, tillsammans med ett brev daterat 1946. Nyfiken söker hon efter information om sin mormors förflutna och sina egna rötter. Hon får hjälp av George, som bor i grannhuset över sommaren och tillsammans ger de sig ut på en resa som slutar i en liten stad utanför Berlin. Demmin hamnade efter Tysklands kapitulation i den ryska zonen. Det är inte alltid sanningen om historien är så lätt att ta till sig.
Tekla blev snabbt förälskad i Otto, när han kom till deras gård för att hjälpa till med hästarna. Det gick inte för sig att som norsk flicka binda sig till en tysk, men det var många som föll för de unga militärerna. När Otto skulle flyttas tillbaka till Tyskland så följde hon med. Det är en resa med knappa ransoner, matbrist, smuts och trånga förläggningar. De längtade tills de kom fram till Ottos familjegård i Demmin. Men deras liv tillsammans blir inte som de planerat.
Boken är välskriven, gripande och verklighetsbaserad och den skildrar livet både i nutid och precis efter att andra världskriget har tagit slut. Det är en något ovanlig vinkel, att berätta hur den tyska civilbefolkningen drabbades av kriget. Karaktärerna och miljön är omsorgsfullt beskrivet. Så även kampen, sorgen, viljan att gå sin egen väg och kärlekens läkande kraft.
Jag stör mig lite på att författaren döpt den tyske soldaten soldaten till Otto Adler. Eftersom namnet klingade bekant, så googlade jag och det är en judisk man som överlevde förintelsen och fortfarande är president för judiska föreningen i Rumänien.
Hmm.. Kanske inte bästa namnvalet för en tysk soldat under kriget?
Boken är utgiven av Bazar förlag
ISBN: 9789170285912
