Nora och Viktor träffades i första boken, Glasveranda med sjöutsikt. I denna fristående fortsättning har de gift sig och Nora har flyttat in i hans vräkiga villa.
Som ett gemensamt projekt har de bestämt att de ska öppna ett galleri med kafé och sälja tavlor och återvunna saker, som de själva renoverar. Platsen är i Tällberg, bredvid vattnet och ängarna, och Nora är fast besluten om att öppna till midsommar.
Viktors byggprojekt drar ut på tiden och Nora blir stående ensam med alla förberedelser. Till sin hjälp får hon tre riktigt egensinniga pensionärer som bidrar på sina egna sätt. Tiden går och det mesta krånglar. (Förstås) Hur ska hon hinna?
I jakt på saker att ta tillvara på ropar Nora in en tavla på auktion och hittar ett kärleksbrev instucket under ramen. Det väckte hennes nyfikenhet. Vem är flickan på tavlan? Vem har skrivit brevet – och till vem?
På 60-talet flyttar Nils med sin något dysfunktionella familj till Insjön. Hans far är alkoholist, hans mor undergiven och hans bror verkar inte ha några skrupler. Själv är han “en klen en” säger hans far och bror. Han är romantisk, gillar att måla och vill helst i trädgården.
Han får en dag syn på ett vykort med den sötaste dalkulla och blev genast kär och gör vad han kan för att finna henne.
Jag gillar böcker med två tidslinjer, som till slut flätas ihop och hör samman på slutet. Inte alltid så lätt att gissa sig till vad berättelsen landar.
Förra sommaren besökte jag Tällberg och trakten kring Siljan, så jag har inget svårt att känna igen mig i miljön hon beskriver. Så målande vackert som om jag såg det framför mig.
Det är en charmig feelgood-bok om att våga följa sina drömmar. Om kärlek, hopp, längtan och sorg.
Boken är utgiven av Historiska Media
ISBN: 9789177893011
