En vanlig dag på high school samlas fem udda elever på kvarsittning. Bronwyns som räknar med att koma in på yale, Cooper basebollspelare som kommer överens med alla, Addy den populära med pojkvännen som till ytan är en svärmorsdröm , Nete som har ett brottsregister av narkotika brott och Simon den opopulära skaperen av skvallerbloggen about that som alla på skolan följer.
På kvarsittningen dör Simon och polisen starter en mordutredning. Dom andra fyra eleverna är mest misstänkta. Massa lögner kommer fram.
Man får följa med i alla fyras perspektiv under utredningen. Det händer väldigt mycket olika saker vilket gör att den är väldigt intressant men inget är riktigt som det ser ut.
Vad var det som egentligen hände där inne på kvarsittningen? Vem är skyldig?
Linda lever sitt liv som reporter på en fancy tidning i Stockholm. Hon lever med Frank i ev vardag där ytan, vännerna och vad andra ska tycka är viktig. Nu har hon fått, och tackat ja, till ett jobb i London på en av Europas största i livsstilsmagasin. Allt händer så fort. Avtackning på jobbet, fest hemma med vännerna och hos föräldrarna som är så stolta över henne. Någon dag innan hon ska åka kommer beskedet att jobbet inte längre finns.
Vad händer då? Fasaden rämnar! Men istället bestämmer Linda och Frank att det är bättre att hon åker iväg och låtsas att hon faktiskt åkt till London. Och sommarens största lögn inleds.
Linda hamnar i Båstad hos en bortglömd moster Bodil. Det är som att komma hem. Hur kan det vara så? Mamma Eva, likväl som Bodil, vägrar att prata om varann.
Tennisveckan i Båstad ger nya vänner, skrivuppdrag, bekantskaper från Stockholm dyker upp och skvallerpressen gör sig påmind. Det blir ett par tuffa veckor för Linda…
Det är en trivsam bok med fina miljöbeskrivningar, som stämmer väl överens med hur det faktiskt ser ut. Familjedrama på hög nivå, kontrasten mellan fasader och ärlighet mot sig själv. Och föräldrar som pushar sina barn till orimligheter i sportens förtecken.
Boken handlar om en ung tonårstjej som heter Ugglan.Hela hennes rum är fullt av ugglor; Det är lerfigurer, teckningar och träfigurer överallt. När ugglan var liten bäretade alltid hennes mamma sagor om ett vinter sagoland bland annat. Hon vet inte vem hennes pappa är men hon upptäcker att hon har magiska vinterkrafter och tror att det kan ha någonting med hennes pappa att göra. Vi får följa med henne och hennes bästa vän Mallory när dom tar reda på vem hon egentligen är. Dom träffar Alberic som faktiskt vet mer om vem ugglan är en hon själv gör. Det blir många äventyr tillsammans och ugglans mamma Isolde vet inte vad dom gör.
Vem är ugglans pappa? Vem är hon egentligen? Hur har hon fått sina krafter?
***
Jag tycker att det var en spännande bok som jag tycker att ni ska läsa även om vi ganska tidigt kunde räkna ut vem hennes pappa var.
Maja är ståuppare -och kvinna- och det är inte ett helt enkelt liv. Hon blir ständigt utsatt av saker som påverkar hennes liv. Som den där hunden som biter henne i handen så hon måste åka till akuten istället för delta i den där karriärviktiga tävlingen. Eller som när hon rev ner alla tapeter till hälften och sov i ett musbo. Och bröt sig in hos en granne för en flaska vin. Och så då Sven, han som hela tiden pratar ner henne i mörker.
Men är det anledning nog att bli inlagd på psykakuten?
Maja lever i en ganska kaotisk tillvaro, ganska osammanhängande och väldigt deprimerande. Egentligen.
***
Emmy skriver underhållande om en svår situation och visar att det finns en möjlighet till vändning och ett ljus för de flesta, om man bara vid rätt tillfälle faktiskt ser verkligheten som man borde. Och ibland måste man ta hjälp för att hitta den. Det är starkt att våga be om hjälp!
Maritha heter jag och jag läser en hel del böcker och jag delar här det jag tycker om dem. Ofta har jag flera böcker på gång och läser dem parallellt, det funkar bra om det är olika genres. Min dotter Bianca läser mycket, recenserar ibland.
Lelle kör för tredje sommaren upp och mer längs Silvervägen, i norra Sverige. Han söker efter varje grusväg och i varje ödetorp efter sin dotter Lina som var 17år när hon försvann. För tre år sen. Hennes försvinnande är lika mystiskt som förtärande. Lelle har lovat sig själv att han ska hitta henne.
Maja är 17 och har flyttat runt mellan olika karlar som hennes psykiskt trasiga mamma har valt att flytta hem till. Nu i Glimmersträsk så är mannen ofräsch men snäll och låter Maja vara. En kväll när hon går ensam i skogen möter hon Carl-Johan och hans bröder och hon blir blixtförälskad. Det är ett enkelt beslut att flytta från sin egen röriga tillvaro och till Carl-Johans trygga, men lite udda, familj.
Så försvinner en tjej till. Med samma signalement som Lina. Och det finns inga ledtrådar!
Vad hände Lina för tre år sedan? Och var tog den nya tjejen vägen åt? Vad lurar bakom tryggheten i Carl-Johans familj? Och kommer Lelle hitta sin dotter och få frid?
En mycket spännande bok! Lovande debutant. Bok från Albert Bonnier förlag. ISBN 9789100176006
Elin är en stjärnfotograf i New York. Hon mötte sin man Sam, en framhångsrik affärsman, under tiden hon var fotomodell i Paris. Tillsammans har de en dotter på 17 år, Alice. Både Elin och Sam jobbar mycket, men nu när Alice flyttat till skolan så går Elin väldigt mycket upp i sitt jobb. Äktenskapet är inte som förut. En dag kommer ett brev till Elin från en barndomsvän, Fredrik. Det är från livet innan Paris, det som hon jobbat så hårt på att förtränga, och allt ställs på ända. Hon ser en dörr, en saftkaraff, ett baksug på en glasdörr. Allt som påminner om ett gammalt, glömt liv.
Den slitiga uppväxten på Gotland, med sina bröder och sin mamma. Pappa sitter i fängelset under några år. Men hon har Fredrik. Hennes livlina i tillvaron som senare kommer att bli hennes halvbror. (Små byar på landsbygden…)
Men en kväll när hon är 13 så somnar hon nere vid stranden, vid lägerelden. När hon vaknar står flera hus, skog och lador i full brand. Några dör. Så hon rymmer. Till pappa i Stockholm och sedan hamnar hon i Paris.
Vi för följa med på Elins resa i nutid, med det extravaganta livet och tillbaka till minnena och även tillbaka till Gotland. Och vi får följa den lilla Elin och allt som hände innan hon rymde från ön. Varför har inte hennes mamma ringt under alla dessa år? Hon måste ju verkligen hata sin dotter som startade elden där, en gång för över 30 år sedan…
Jag kan förstå varför hon skapat sig en ’ny’ bakgrund och att hon försökt förtränga det hon gått igenom. Tragiskt att det tar så många år innan hon får reda på att det inte alls är som hon trott…
Redan i första kapitlet blir Henny påkörd av en lastbil och dör. Just när hon är som lyckligast. Michael har ju kommit tillbaka hem! Och när hon går mellan receptionen på motellet där hon jobbar tillsammans med MacKenzie, till stugan som Michael bor i så kommer den där lastbilen och förstör allt. För alla. Men inte så mycket för Henny, egentligen! Visst tycker hon att det är tråkigt att vara död eftersom att ingen hör vad hon säger längre…
Boken kretsar kring motellet på ena sidan och staden som det tillhör på den andra. Om homofobi, gammal vänskap, och en småstads inskränkthet och rädsla för förändringar. Om sorgearbete och hur man tar sig igenom fördomar, förställningar och att även en alkoholist kan ha vettiga åsikter.
Och hur även den som har dött kan hänga kvar och ge hopp, suggerera nya tankar och den där känslan av att man aldrig riktig är ensam trots allt. Känslan av närvaro!
Det är en feelgoodbok, även om huvudkaraktären faktiskt dör ganska omgående.. Märkligt, men det funkar!
En dag får Louise en vänförfrågan på facebook som kullkastar hela hennes tillvaro. Det är från Maria, tjejen som kom ny till deras skola i högstadiet och ingen som sett till sedan avgångsklassens slutfest för 25 år sen. Hon förmodas ha drunknat den kvällen.
Det är inte lätt att komma ny. Svårt att få vänner. Det är inte heller lätt att vara den som så gärna vill hänga med de coola gänget, som Louise vill… Det är lätt att man blir den som blir tilldelad att göra dumma saker mot den som är ny. För att få vara med. Det är något som förföljt Louise i 25 år nu.
Flera år senare hade hon turen att träffade Sam, som var en i coola gänget, han vet vad de gjorde mot Maria och de byggde upp en familj. Fick en son. Sen lämnade han henne ensam igen. Övergav henne..
Louise får flera meddelanden från Maria och hon inser att det är någon som följer efter henne, men vem? Det vankas skolåterträff. Hon pratar med gamla klasskamrater. Det dricks en del alkohol. Någon mördas. Varför hon? Och vem är skyldig? Louise vågar inte berätta för polisen om meddelandena på FB. Vad händer då?!?
Det är en spännande bok, men jag blir lite irriterad över att hon är så rädd för att prata med polisen. Allt hemlighetsmakeri för att de mobbade en tjej i skolan för 25 år sen? Varför skulle polisen sätta henne i fängelse och ta sonen ifrån henne för det??
Det är ett bra nystan och den som ligger bakom allt är inte alls väntat. Men obehagligt.
Lägenheten på Östermalm är Sofias stora glädje i livet. Hennes eget litet krypin. Oliwer, som tänker fria på den stora nyårsfesten (har hon förstått) tyckte att det var så onödigt. Det var bättre att hon flyttade in i hans lägenhet så de hann träffas lite mer, eftersom båda jobbar mycket. Sofias jobb som junioranalytiker på banken sätter stor press på henne. Många sena kvällar och nätter med att räkna så allt stämmer.. Livet ör gott, men det blir lite ont om sömn.
Med renovering i lägenheten kommer hantverkaren Arvid. En sån där som har muskler, men ingen hjärna.. En irriterande typ som hela tiden ska lägga sig i hennes arbetstider…
Allt går så fort. Själv stampar hon i sirap. Föräldrarnas skilsmässa är infekterad. Pappa ska ha en bebis med sin nya tjej. Nya chefen på jobbet kräver ännu mer. Lägenheten är kaos. Oliwer är aldrig riktigt nöjd. De bråkar hela tiden. Allt går så fort..
Tillslut så går Sofia sönder. Kroppen och läkarna säger stopp. Ingen vill förstå. Utom Arvid.
En bra bok som handlar om en karriär som går i spinn. Att inte riktigt våga slappna av. Att leva sitt eget liv på andras förväntningar. Att man till slut inte orkar, utan bränner ut sig. När man måste fokusera på det som är viktigt just nu!
Jag känner igen mig i lite för mycket, tror jag. Har man inte erfarenheten av utbrändhet så hamnar nog fokus när man läser på ett annat plan. Det är ju en feelgood bok. En bra sådan. Med mycket kärlek.
