Det är en uppföljare till Om allt vore annorlunda
Anna har nu skilt sig från Mattias och har en relation med Tove, kvinnan som hon älskar. Hon har barnen varannan vecka och träffar Tove under den andra. Hennes rädsla för omgivningen, och barnens, reaktion på deras relation hindrar henne från att berätta att hon faktiskt älskar en kvinna. Hon borde vara lycklig men det är nåt som skaver, samtidigt som Tove pressar på att göra deras relation offentlig.
När hennes gammelfarbror Douglas dog på Öland, lämnade han en låda med brev och minnen kring hans stora kärlek till Anna. Kan hans berättelse ge Anna styrkan att gå vidare med sitt nya liv?
Ingrid och Märta har haft en relation ända sedan de var unga, men då var det olagligt att ha samkönad relation. Ingrids far var dessutom präst på orten och kyrkan var då mycket tydlig med vad som gällde tvåsamhet.
Medan Märta stod på de kvinnliga barrikaderna så gifte sig Ingrid med Evert och fick en dotter. Ett äktenskap att gömma sig bakom av praktiska skäl. När Evert sedan dog, så har de båda väninnorna bott i samma lägenhet och fostrar dottern tillsammans.
Det skiljer årtionden mellan Anna och Ingrid, men det finns en oväntad koppling. På varsitt håll, i olika samhällsklimat, påbörjar de resan mot att stå upp för sig själva och finner sanningar som både smärtar och stärker.
Det är en bok om att börja om på nytt, att stå upp för sig själv och våga vara sitt eget sanna jag. På ett fint och stämningsfullt sätt skildrar hon en vardag som många levt i, och säkert lever i fortfarande. Oavsett varför en skilsmässa sker, så är det samma känsla av sorg, saknad, frihet och ovisshet. Hur presenterar en enklast en ny partner för barnen? Hur hittar man tid för varandra i den nya relationen och måste man bo under samma tak för att vara ett par?
Både berättelse, karaktärerna och känslorna känns äkta och trovärdigt. Det är intressant att få ta del av kring starten av HBTQ rörelsen och det mod som krävdes då, och fortfarande behövs.
Utgiven av LBförlag
ISBN: 9789177992158
