Jack bor med sin mamma i London och det andra världskriget rasar i Europa. Bombplanen far över staden och gör sitt. En dag på väg till skolan blir deras hus träffat och allt förändras.
Jack hamnar på barnhem medan de letar efter hans mamma, men de befarar att hon omkommit. Han får erbjudandet om att få åka på äventyr till Australien, på andra sidan jorden. Där ska alla barn få varsin häst, leka i solen och äta färska apelsiner. Huvudsyftet är dock att fylla landet med nytt brittiskt blod, för att säkra den vita befolkningen i landet framöver. Något de förstås inte berättar för barnen. Det nya livet blir inte riktigt som utlovat utan det är hårt slit, lite mat och inte en enda häst finns att rida på.
Så kommer Kathleen på besök på gården där pojkarna bor och fastnade direkt för Jack. Hon övertalar sin make att adoptera honom och Jack får en helt ny tillvaro. Han är tacksam och glad men vill inte riktigt ge upp tanken på att hans mamma en dag ska komma och krama honom.
På ett sjukhem i England ligger en förvirrad kvinna som inte har en aning om vem hon är eller ens vad hon heter. Men hon har en gnagande känsla att hon har förlorat något värdefullt. En dag så börjar en kille i personalen sjunga på en sång och det ger henne små glimtar av minnet tillbaka. Då börjar en ny kamp för att kunna ta sig ut i samhället och hitta sig själv utanför sjukhemmets trygga tillvaro.
Boken berättar ur dessa tre vinklar och det är en stark och gripande berättelse om saknad, hopp, kärlek och att våga stå upp för sig själv och de man älskar.
Uppskattningsvis 150 000 förmodade föräldralösa barn skickades till Australien under decennier från Storbritannien, för att ge landet större möjlighet att skapa en ny vit värld down under. Det var inte förrän år 2010 den brittiska regeringen gick ut med en offentlig ursäkt till de barn som skeppades iväg.
