Dina och Jovan föddes innan andra världskriget och de växte upp i skuggan av förintelsen Genom deras samlande minnessaker berättar de sin historia. Små vardagliga saker; ett foto, en schackpjäs, en bakform, en spegelram… Saker som kan verka triviala, men har ett väldigt högt affektionsvärde.
Dina fick som femåring höra att hon nu heter Maria, och levde gömd med förfalskade identitetshandlingar och med ständig rädsla att bli upptäckt. Familjen splittrades, men alla överlevde mirakulöst. Annat var det för Jovan. Hela hans familj mördades av nazisister och han var en av de få som överlevde efter att ha varit gömd och fånge i olika koncentrationsläger. Dina och Jovan träffades på ett ungdomsläger för överlevande.
Det är en viktig bok, som alla böcker som berättar om vad som hände under andra världskriget. Detta är en annorlunda vinkel, inte en skönlitterär bok utan en berättelse utifrån vardagliga saker. En fin bok.
Boken är utgiven av Bonnier Fakta ISBN 9789178870578
”Att dö var en bra början men det var inte svaret! Hur kan jag finna lyckan och friheten? För att finna svaret på frågan behövde jag fortsätta leva.”
Efter en tuff uppväxt med mobbing, sjukdom och otrygghet blev det riktigt illa när Johans bästa vän dog. Johan försökte ta livet av sig, men misslyckades. Och det är ju tur det. Boken är som en dagbok där Johan har skrivit ner tankar under tre års tid. Hur han tester olika känslolägen och vad det ger honom.
Boken handlar om hans utveckling och hur han undan för undan inser att när man bara tystnar och lyssnar inåt så får man det man behöver. Det är sällan pengar som är vägen till lycka. När man hör sitt hjärtas önskan, så behöver man kanske jobba lite på att förändra sin inställning till ganska mycket.
Det är en bok som ger dig möjlighet att fundera över var du står och vad du vill och den är fylld med tankegångar, frågor och citat att fundera vidare på. Är du öppen för förändring? Då är detta en bok för dig.
Boken är utgiven hos Siljans måsar ISBN 9789188939173
Häftig UV-lack på framsidan, som förstås har en koppling till en del i boken.
2003 genomför den kubanska regeringen en massarrestering på meningsmotståndare och över 75 personer greps. Deras anhöriga, fruar, mödrar, döttrar och systrar samlas och genomför en tyst marsch genom staden till söndagens mässa. De är klädda i vitt, med fotografier på de fängslade och blommor i famnen. Dessa tysta demonstrationståg pågår söndag efter söndag efter söndag.
Det är en av dessa familjer vi får följa.
Maria, som innan revolutionen bodde i en herrgård med familjen, lever nu ensam i ett av rummen i samma hus. Regimen tog över och gjorde om huset till ett lägenhetskomplex, som de aldrig har renoverat. Maria är en gammal dam, som inte riktigt vill ta in att något är fel i systemet. Om man bara är tyst och gör som man ska så blir allt bara bra. Hennes nevö Ernesto, hennes allt, är läkare och hon lever i tron att han hjälper landet genom att åka på långresor med regeringens representanter. Egentligen är han gripen och dömd till över 20 års fängelse som dissident och det är inget trevligt ställe han är fört till. De politiska motståndarna lever under fruktansvärda förhållande.
Sylvia, hans fru, kämpar för att få honom frigiven, men också att få träffa honom. Hon och de andra kvinnorna som hålls ifrån sina män, samlas och går i det vita tåget varje söndag och får utstå både hot, slag och tjära. Trots att det är en fredlig och tyst demonstration, så möts dem av regimens hat.
Sophie är deras dotter och hon får inte studera vid universitetet, eftersom båda hennes föräldrar är oönskade medborgare. Hon möter Damien, en utbytesstudent från Spanien som är i Havanna för att studera arkitektonisk historia. Tycke uppstår och livet blir helt plötsligt så mycket mer komplicerat. För alla!
Det är en spännande berättelse om en verklighet som ägt rum. Fortfarande går de Vita kvinnorna sin vandring från torget till mässan på söndagarna. 2005 fick Kvinnor i vitt Sachorvpriset för tankefrihet av Europaparlamentet. Inte förrän 2013 fick någon av kvinnorna lämna landet för att ta emot priset. Jag gillar att läsa böcker om verkliga händelser. Även om de flesta som är värda att berätta är ganska tragiska.
En fin bok att bära med sig och läsa när helst det finns tillfälle. Boken är fylld med korta texter, dikter och tankar från Kristin kring olika teman som sorg, kärlek, platser, lycka och hälsa. Varvat med vackra fotografier på sig och sönerna från hennes privata album.
Hon berättar om hur hon vänt sina tankar från negativitet och energiläckage till inre styrka, trygghet och tacksamhet över det hon upplever och känner.
Det är svårt att recensera en annan människas känslor och tankar, men det är en inspirerande bok. Den ångar av kärlek och jag hoppas att jag kan ta till mig en del av den känslan av tacksamhet hon skriver om.
En bok att bläddra i, återkomma till texterna och fylla på förrådet av inspirerande ord.
Jenna är professor vid Fakulteten för internationella intressen vid Georgetown universitet och har en märklig mix i blodet. Hon är född och uppväxt i USA, av en koreansk mor och afrikansk far.. Hon hade en tvillingsyster, som försvann när de var 18 år. Jenna blir uppsökt och rekryterad av en CIA-agent, och vi får följa hennes träning och när hon följer med som, i första hand, tolk vid möten med Nordkorea..
Cho har en hög ställning inom staben i nordkorea. Han ingår i den delegation som åker till USA för att förhandla kring bla sanktioner. En dag upptäcker han att han kanske härstammar från förrädare mot regimen. En hemlighet som innebär säker död om den upptäcks, inte bara för honom.
Fru Moon är en fattig bonde, utan mark, som en dag hittar en förbjuden ballong i skogen med en hjälpsändning från Sydkorea. Med innehållet i den startar hon, via svarta marknaden, upp en lukrativ restaurangverksamhet vid järnvägsstationen. Hon får stor makt över byfolket, och respekt hos lokala vakterna.
Det är tre individuellt starka historier, kampen mot det förflutna, mot hemligheter och med en egen styrka och vilja. Berättelserna varvas och bygger upp en mycket stark historia. Intensiv, skrämmande och verklig. Om Nordkoreas raketuppskjutningar. Om fångläger. Om rädsla och statuerande av exempel.
Boken har en grund i hans egna resor till Nordkorea och sanna historier som flera olika avhoppare berättat, men blandas här till fiktion. Varifrån uppgifterna kommer, står i slutet av boken. Läs dem sist.
En stark biografi om Ester Blenda Nordström, en av de första kvinnliga journalisterna som jobbade med undersökande journalistik långt innan det var ett begrepp. Hon tog jobb på en bondgård i Sörmland under falsk identitet och skrev en samling brännande artiklar om de dåliga förhållanden som rådde för pigorna.
Hon levde med samerna som nomadlärarinna en period. Hon uppmärksammade deras levnadsförhållanden och gör ett stort avtryck i rasbiologins verksamhet. Hennes reportage om skolan och dess undermåliga undervisning blir en regeringsfråga.
Hon for rakt in i finska medborgarkriget där hon gjorde en enormt stor insats genom stt hennes artiklar och ögonvittnesskildringar samlade pengar från svenska folket till sina grannar i öst. Det räddade mängder av människor från svältdöden.
Hon åkte i tredjeklass med emigranter till Amerika och tog först tjänst i Minneapolis och luffade sig sedan vidare till Salt Lake City.
Hon gifte sig för att få en plats på expeditionen till Sibirien.
Det är ett gediget jobb författaren har företagit sig, att gå igenom alla brev, dagböcker, tidningsartiklar och annat till/från av och om Ester. Snyggt sammanvävt till en intressant och fartfylld historia om en kvinna som vägrade hållas tillbaka av det patriarkala samhälle som rådde i Sverige under 1900talets början.
En liten bok med tankar som snurrar, känns och ibland tar öven när livet går lite för snabbt.
Om att man bygger murar mot omvärlden, stålsättersig och ska klara lite till.
Hur tempot bara ökar och ökar och det inte finns någon möjlighet att sakta ner.
Hjärnans ständiga myller av tankar på allt som måste fixas och inte hinns med och vad man ska göra samtidigt som det där andra.. Otillräcklighetens snara.
En dag tar det stopp.
Och hur tar man sig tillbaka därifrån?
Hur ska jag kunna recenesera en bok om en annan människas tankar och känslor. Det GÅR inte. Men jag kan säga att jag känner igen mig i varenda sida. I varje känsla.
Varmt tack till Ellen på Supernova förlag som skickade boken till mig.
1946 i New York så märks det av att det har varit krig i Europa.
Grace som förlorat sin man i en olycka redan innan han åkte iväg till kriget, jäktar fram genom staden till sitt jobb på byrån som hjälper emigranter att hitta släktingar eller någon annan anledning att få stanna kvar i Amerika. Hon snubblar över en resväska och i den hittar hon foton på 12 flickor i uniform. Vilka är dessa flickor?
1943 i London jobbar Eleanor direkt under chefen för avdelningen SOE, special operations executive, de som skickar folk till Frankrike för att på plats sabotera för tyskarna och hjälpa motståndsrörelsen. Hon drar igång en avdelning med kvinnliga agenter, för att de ska kunna jobba mer effektivt. Ingen tror på allvar att kvinnor kan klara sig mitt i kriget. Men det gör ju inte männen heller?
1944 i London möter vi Marie, en ensamstående mor som skickat sin dotter till landsbygden för att rädda henne undan bomberna. Hon blir rekryterad till Eleanors grupp under stort hemlighetsmakeri och blir så småningom skickad till Frankrike som radiooperatör. Där möter hon piloten Will och den operativa agenten Julian.
Det är ur dessa tre kvinnors olika vinklar vi möter fasorna som andra världskriget innebar. Intensiteten under krigets olika operationer och efterkrigstidens amerika. Det är en otroligt intensiv bok som kommer göra sig fantastiskt som film, för jag har svårt att se att den inte kommer att filmatiseras. En historiskt bok om krigets okända hjältinnor. Organisationen SOE, som saboterade för tyskarna i kriget är på riktigt och de hade en avdelning med kvinnor. En berättelse om krig, mod, kärlek, längtan och upprättelse.
I början av 1930talet lever Alice ett ganska stilla liv hemma hos sina föräldrar i England. En dag kommer amerikanen Bennett och hans far och Alice ser en möjlighet till äventyr när Bennett friar. Hon följde med honom till Kentucky och inget blir alls som hon tänkt. Hon är om möjligt än mer instängd än hon var hos sina föräldrar. En dag när staden vill ha frivilliga för att starta uppsökande biblioteksverksamhet, på Elenor Roosevelts uppmaning, så anmäler hon sig.
Hennes chef Margery är allt som Alice inte är; frispråkig, stark och självständig. Vi får följa med de fem beridna bibliotekarierna på deras stora, så småningom vida omtalade, och inte alltid av männen uppskattade verksamhet. De besöker de ensliga husen i bergen alla vindlingar och möter ensamma människor, familjer, giftormar, hot, hat, vänskap, kärlek och genomför ett väldigt viktigt jobb! De för inte bara ut recept och skönlitterära böcker utan även ’hemliga böcker’ om sex och framförallt information kring de farliga kolgruvorna. När Alice svärfar, en man av den gamla sorten, bestämmer sig för att det är nog med starka kvinnor så blir han deras största hot. Och när en ensam, våldsam man uppe i bergen blir skjuten, är det Margery som utpekas som skyldig.
Boken är skönlitterär, men på en grund av väl dokumenterade inslag. Biblioteksverksamheten fanns på riktigt under 1935-1943.
Maria, som nyss fyllt 50 och lever med man, barn, jobb och sådär vanlig vardag. Hennes mamma Elsa har demens och är ofta förvirrad, men klarar sig bra själv. När hon får en stroke och hamnar på boende så blir det jobbigt och Elsa ringer ofta och känner sig inlåst, ensam och rädd. Hon vet inte riktigt vart hon är och varför det alltid är så mycket folk hos henne.
Hon har dagar av klarhet och berättar gärna om när Maria och hennes syskon var små. Även Maria minns tillbaka. Det berättas om otillräckligheten som Maria känner och skuld över att hon inte kan ta hand om sin mamma. Om rädslan över att Elsa blir sämre och sämre. Om känslan att aldrig riktigt räcka till. Hur Maria själv kämpar med att få vardag i kaoset och sin rädsla över att själv bli gammal…
Oron finns beskriven på så många olika sätt; genom barnbarnens kramar. Marias ovilja att stöta sig med personalen. Funderingar kring medicinen (som ofta används på äldreboenden). Och sorgen över att bit för bit förlora sin mamma i en värld av glömska och institutionalisering.
Det är en fin, rak, och jobbig bok att läsa om demens och vad den sjukdomen faktiskt utsätter alla för. Att inte kunna minnas att hela familjen var på besök igår måst vara fruktansvärt. Liksom vetskapen om att man blir bortglömd så fort man åker ifrån sin mamma.. Det är en bok skriven på författarens egna upplevelser. (vad jag uppfattat)
